Ljus går också in i vatten!
Men när det kommer in i vattnet bryts ljuset ner till en regnbåge. Och eftersom detta är ett fysiskt fenomen har det funnits så länge det har funnits vatten på planeten. Med andra ord har livet anpassat sig och utvecklats sedan urminnes tider efter det ljus som kommer in i vattnet.
På grund av sin nedbrytning når "färgerna" inte samma djup, och vattenlevande arter har anpassat sig till våglängderna på varje djup.
Ju djupare man kommer, desto svagare blir ljuset, och de mest motståndskraftiga våglängderna finns kvar i det blå och UV-området.
Detta förklarar varför floder, sjöar och vattenmiljöer inte bör belysas.
Hos fiskar med strålfenor är matning, stim och migration beroende av specifika ljusintensiteter. Genom att ändra dessa intensiteter kan man därför förändra individernas beteende.
Liksom många andra ryggradslösa vattendjur rör sig djurplankton vertikalt genom vattenpelaren under dagen. Djurplankton undviker rovdjur på ytan under dagen och livnär sig på fytoplankton på ytan under natten. På grund av ljusföroreningar förblir dock belysningen i miljön hög både natt och dag. Under dessa förhållanden minskar antalet djurplanktonindivider som kan migrera och amplituden för den vertikala migrationen, vilket leder till en spridning av mikroalger på vattenytan.
Det finns en risk för i eutrofiering av vattenmiljöer!
Mer information finns på Encyclopaedia of the Environment .
